Min resurs fungerar!

Jag saknar Blåsenhus och våra roliga, intressanta och lärorika diskussioner. Många gånger har jag fått fler frågor med mig hem än vad jag hade i början på passen, men det har oftast varit bra för mig att få fundera - var står jag i den här frågan?

Nu, en lite kul grej! Min resurssida (IKT - med eleverna) har jag inte gjort riktigt klar än. (Frågan är väl om den blir klar någon gång, just nu saknas den rätta motivationen.) Men den fungerar! "Jag" har redan haft nytta av kontaktformuläret och om några veckor kommer en grupp lärare på nytt studiebesök. Jättekul! (Kanske någon av mina kursare varit framme och tipsat?)

Förresten tycker jag att mina etiketter till förra inlägget är ganska gulliga, något hände visst med Blogger de där dagarna...

Ett litet steg för ett IT-proffs, ett stort för mig

Idag har Blogger trilskats ordentligt, men nu verkar tjänsten var på G igen.
Jag lyckades faktiskt ändra i HTML-koden igår, så att jag har fått bildtexter och sidmenyn på min resurssida att bli enhetlig. Det är INTE snyggt när man ändrar på några textfärger manuellt och sedan har temat en helt annan grundfärg. Men nu blir det nog bra och jag är sååå nöjd över att jag vågade testa!
(Men jag tycker nog att Weebly har sina dåliga stunder också, för inte kan det vara mig det är fel på?)

Och utan konstruktiv kritik hade jag inte ens försökt att göra något åt det. Kritik ska lyfta, motivera och vidareutveckla... då är den bra.

Mot högre höjder?

Nu är frågan: klättrar jag för högt, tar jag mig vatten över huvudet eller är jag bara allmänt rent tokig?
Jag har fått feedback av Lars och Måns den här veckan. Båda har kommenterat mitt arbete så att jag blivit riktigt stolt och glad. Men det finns ju alltid förbättringsområden... Därför börjar jag nu testa att koda min resurs på egen hand, framför allt för färgsättningen. Lite överkurs, men man lär sig alltid något nytt - tror jag i alla fall? För säkerhets skull provar jag detta på en "övningssida". Puuhh! Lite nervöst är det, men hur farligt kan det vara?

Oj, det är visst helg!

Hoppsan vad tiden rinner iväg. Jag har verkligen kommit igång med min hemsida som jag just nu kallar för IKT - med eleverna. Jag känner alltmer att det är i arbetet med eleverna som IKT ska användas för min del. För tillfället är den bara full med text (haha, så konstigt att jag skriver mycket?). Jag hoppas verkligen att jag ska få in mycket bilder och annat material på sidan så att den känns levande.

Nu måste jag släppa det arbetet och se till att fredagsmyset får sin tid.

mmm...

Hur ska detta gå? Jag vet verkligen inte vad jag ska ta med på min resurssida? Hjärnan går för högvarv och jag försöker göra trettioelva saker samtidigt.

Att leta en bra bild att ha som toplist på hemsidan är ju inte heller gjort i en handvändning. Som jag har letat! Men nu äntligen tror jag att jag fick till en bild som är vacker (i mina ögon i alla fall) och som samtidigt har en symbolisk betydelse för mig.

Förra veckan hade jag bestämt mig för att arbeta i Wix. Den här veckan arbetar jag i Weebly. Men va fasiken... Det är ju det pedagogiska innehållet som är viktigt, inte om jag är en fena på att göra hemsidor i det ena eller andra programmet. Eller? Nästa vecka kanske bjuder på nya möjligheter...

Dessutom har jag köpt en egen domän, men fattar inte hur jag ska använda den. (Sådant ska man nog egentligen inte skriva om för då visar man ju offentligt hur lite man kan. Fast den typen av prestige är det ett tag sedan jag släppte.) Supporten skrev att det är något fel på Telias webmail som gör att jag inte kan logga in på domänen. Surt med de pengarna, men det var ingen större förmögenhet så vi har nog råd med mat ett tag till.

Till min framtida resurs

Ojoj! Dags för en stunds lunch och sen på'et igen. Jag försöker göra en film om hur jag arbetar med att skriva sig till läsning och varför jag gör det. Jag skriver manus, fotograferar barn och texter, redigerar bilder och har börjat med ett utkast i Photostory (på rekommendation av Lars). Det låter ganska enkelt eftersom det är min vardag det handlar om. Men bara att gå igenom lämpliga bilder och redigera dem, tar ju en evighet. Att hitta en röd tråd i manuset är inte helt lätt det heller. Och om man sen glömmer att "fota" en del saker i skolan och har två mil dit, så blir man en aaaning försinkad och liiite frustrerad. Men det är mest kul!

Förra veckan höll jag i "ASL-fortbildningen" för tre förskollärare på min skola. Jag körde en Powerpoint med pedagogiskt samtal runtomkring, som tydligen blev väldigt uppskattad. Nu viskas det om att jag kanske ska göra samma för hela skolan. Vad kul! Tänk om kollegorna börjar fatta att vi "lågstadielärare" kan tillföra dem något?
Jo, (som svar på en outtalad fråga), det finns en tydlig hierarki även i skolans värld!

Ensamhetens lov

Jag kan verkligen inte koncentrera mig på mitt eget arbete, när det sitter många andra runtomkring mig. Nu har jag fått prata mer med Lars om min kommande resurssida och det var bra. Strukturen har blivit tydligare, men jag är fortfarande lite tveksam i valet mellan Weebly och Wix. När jag sitter och testar de två alternativen kommer jag ingen vart. Jag måste verkligen sitta hemma i avskildhet.
Dessutom har jag min presentation av "att skriva sig till läsning" att tänka på. Den ska in på min resurssida och kommer att bli ganska central till att börja med. Tog jag med mig det materialet hit? Näe! Dumt! Tar en kopp kaffe och sen åker jag hem.

Beslutsångesten är över

Nu har jag bestämt mig. Dreamweaver får vara hur bra som helst, men jag har inte tid att lägga ner min själ på att få en så snygg sida. Jag kommer att lägga fokus på det pedagogiska innehållet och så hoppas jag att förpackningen går att få snygg ändå. Vilken lättnad att ha tagit ett beslut! Nu återstår frågan: Wix eller Weebly?
Så här på kvällskvisten sitter jag och filar på en presentation av "att skriva sig till läsning" som jag ska ha för mina kurskamrater. Då drabbas jag plötsligt av den stora "pollett-ner-trillningen" - OM jag gör den riktigt snygg kan jag lägga ut den på min resurssida!
Heureka!!! Något har börjat ta form...