Intelligent på tangent

Jag önskar att det var jag själv som kom på den fyndiga titeln Intelligent på tangent, men tyvärr är det ju inte så. I Finland har man forskat på att låta 6-7-åringar skriva sig till läsning och presenterar nu delar av resultatet. Jag blir så otroligt glad över det som sägs i filmen, det styrker mig i tron att det här är RÄTT. Inte minst demokrati-aspekten på arbetssättet är viktig. Riktigt så långt har jag faktiskt inte tänkt innan, men det är ju helt sant!
Jag har också beställt ett dokumentationsex. från Åbo som jag hoppas kommer i brevlådan snart. Allt som styrker mig behövs för att orka envisas. Kanske kan ett sådant här resultat hjälpa oss att få fortsätta att arbeta med vårt projekt?

Jag hittade förstås filmen som länk i en av mina egna digitala lärresurser, bloggen Klurigt, lurigt och roligt i skolan. Det verkar som att Erica Lövgren "e på hugget".

Webbstjärnan

Jag är en fena på att hitta på saker som jag inte har tid med. Nu har jag anmält klassbloggen till Webbstjärnan och det borde ju vara enkelt. Trodde jag! När jag började läsa om tävlingsreglerna insåg jag att det krävdes lite till. Så det var bara att sätta sig och göra detta "lite till". Nu är det klart och jag har skickat in en ansökan. Men layouten på bloggen är förskräcklig och det hinner jag inte fippla med nu. Dessutom har eleverna synpunkter som jag i nuläget inte kan ta så stora hänsyn till. De tycker att allt ska vara HÄFTIGT!

Amatörens julafton

Åh, så mycket det finns! Jag kommer aldrig att orka/hinna/kunna hålla mig uppdaterad inom IKT-området,eller? Nu har jag i alla fall börjat nosa på några andra resurssidor som JAG kan ha nytta av. Att följa någon annans blogg är ju ett bra sätt, om man nu hittar någon som ständigt är på hugget vill säga.
Jag följer redan en blogg som passar in i min nuvarande undervisningssituation. Klurigt, lurigt och roligt i skolan har jag haft ett tag. Erica Lövgren, som driver den bloggen, arbetar som språkutvecklare i sin hemkommun. Hon fick ta emot Guldäpplet 2009 för sitt sätt att arbeta med bland annat IKT. På bloggen dyker det ständigt upp pedagogiska tips och idéer som jag definitivt har glädje av.
Igår behövde jag använda mig av Skoldatateket och började kolla runt lite mer systematiskt på deras hemsida. Här finns det mängder av tips och länkar att använda sig av i skolarbetet. Det är inte bara en massa kompensatoriska hjälpmedel utan lite "roliga" saker också. (Missförstå mig rätt nu!)
Mer surfande och redovisning följer.

Arbetet med min förebild är i gång, men har stött på patrull. Som den klantiga amatör jag är, glömde jag att kolla ljudkvalitén på videokameran. Tja, lite annat också om jag ska vara helt ärlig. En bra historia med en underbar människa måste antagligen tas om, om jag inte hittar ett sätt att fixa ljudet. Äsch då!

Idag har jag förresten för första gången blivit efterfrågad för min "digitala kompetens", (utanför arbetslaget). Två elever på högstadiet är i behov av digitalt läs- och skrivstöd i sitt skolarbete. Eftersom jag använder ett talsyntesprogram nästan dagligen så kom någon smart människa på att jag kunde hjälpa till. Kul att känna sig behövd!

Min förebild

Jag kan inte hjälpa det, men jag älskar sådana här uppgifter! Visst håller jag med om att det är en repris av sådant vi redan testat och redovisat. Men skillnaden jämfört med i höstas är att nu vågar jag testa mycket mer.
Spontant känner jag att jag inte kan göra en ny Photostory, det blir ren upprepning och inte så lärorikt. Men att kombinera den formen med film i Moviemaker kanske kan fungera? Moviemaker har jag bara provat tillsammans med Marcus och Toni. Fast då blev det inte så mycket eget klurande, utan mest att klippa och klistra i ett rasande tempo, en chansning. Jag fungerar om jag får en konkret uppgift att göra/lösa, då kommer jag igång och törs experimentera. Att sitta med program för bara testandets egen skull gör inte jag.

Och min förebild har lovat att ställa upp. Hon e snäll hon...

Vilket tempo!

Bestämde mig, efter lite vånda, för att sitta med i gruppen som skulle få en snabbkurs i Dreamweaver. Jag är glad att jag gjorde det, men nu är jag helt slut. Här var det koncentration från första sekund och banne mig inte tid för något eget trams! (Just det behövde undertecknad få känna på!) Det var ett högt tempo och jag kan ju med bästa vilja inte påstå att jag kan ett dugg om programmet, men jag hängde med i alla fall.
Det var kul att prova på och ger ju fantastiska möjligheter, kanske jag ska använda det i skapandet av min egen resurssida.
Nu börjar idéerna till den sidan trilla ner, en efter en. Maria gav mig en pärla att grunna på, när hon berättade om sitt projekt att skapa ett arbetslag med IKT-profil.

Nu blir det till att arbeta disciplinerat ett tag framöver för att hinna med alla nya arbetsuppgifter och redovisningar. KUL! Hoppas att min förebild vill ställa upp på en liten presentation bara?

Lärare lär lärare

Det är så roligt att få prova på alla de nya program kurskamraterna har testat. Åh, vilka goda pedagoger det finns. Och vilka jobbiga elever! Själv tillhör jag kategorin elev som helst sitter långt bak i klassrummet och gör sådant som ingen ska se. Lite för fort, lite för mycket och till viss del inte alltid så uppmärksam som man skulle önska. Måns och Lars har synpunkter på det förstås! Men jag vet att jag alltid var tyst och lydig när jag själv gick i skolan, och tycker att jag med ålderns rätt kan våga testa själv. Det är ju så vansinnigt roligt! Idag störde jag väl ingen i alla fall?

Tyvärr missade jag Annes och Cecilias lektion på förmiddagen. Jag var verkligen nyfiken på både Wordpress och Webbstjärnan.
Både Pixlr och Wix var roliga program, som jag säkert kommer att använda mig av framöver. Framför allt Pixlr lockar mig, eftersom Photoshop är för dyrt och jag känner ett behov av att arbeta med bilder. Båda grupperna var fantastiskt duktiga på att lära oss de här verktygen. Tack så mycket!

Efterlyses: nytt jobb

Igår fick jag veta att min enhet på skolan inte kommer att finnas kvar så länge till. Än är det väl inte riktigt klart om vi ska flytta redan till hösten eller om vi ska fasas ut i takt med att eleverna växer? Oavsett hur det blir med det, så kommer det inte att finnas elever i de lägre årskurserna på skolan. Vilket också innebär att vårt arbete med "att skriva sig till läsning med dator" inte kommer att kunna fortsätta. På ett föräldramöte i måndags, på skolan dit eleverna ska, berättade den berörda rektorn att man inte har utrustning för att arbeta så.
Själv funderar jag nu på om jag överhuvudtaget har ett jobb till hösten? (Jodå, kommunen lär väl inte kunna sparka mig?) Och vad är det då för jobb? Är det nu jag ska ta chansen att göra något annat? Vill jag det?

Resurs???

Måns satte griller i huvudet på mig sist. Hans idé om min resurs var inte alls vad jag själv hade tänkt först. Nu försöker jag omforma både mina och hans tankar till något nytt. En ganska seg process verkar min hjärna försöka säga till mig.

Nu har jag bett om ett ordentligt samtal med chefen för att diskutera IKT-utbildningen och IKT på vår skola. Hoppas jag blir tagen på allvar den här gången. Visst är utbildningen bra för mig men det är frustrerande att den känns så isolerad från vardagsarbetet.

Den som söker ska finna

Jag måste, något ovilligt, erkänna att Google Sites kanske till och med blir något jag kan tänka mig att använda i framtiden. Efter de första tröga försöken så går det allt lättare nu.
I måndags kväll satt jag och googlade efter en Jing-film för att lära mig att hantera hemsideskapandet lite mer effektivt. Och hittade förstås två bra filmer, skapade av Cecilia - en IKT-kursare!!! Så jag säger det igen (tjatig - javisst!): Vilka resurser vi är för varandra.

Gårdagen tillbringades till stor del tillsammans med Maria och Maria. Vi drack kaffe tillsammans, åt lite frukt, svarade i telefon, pysslade om hunden och avbröt samvaron för enskilda toalettbesök. Ja, vi satt på Skype och arbetade med vår lektion förstås, men det kändes nästan som att vi satt i någons kök eller vardagsrum. Nästa gång måste vi nog slå på web-kamerorna också. (Fast då måste jag städa, duscha och sminka mig först.)
Skämt åsido - det är ett alldeles utmärkt sätt att arbeta tillsammans på, trots stora avstånd. Jag tror vi kan få ihop en bra lektion även om ingen av oss använt programmet förut.