När jag läste om "Ungas integritet på nätet", gillade jag parallellerna som drogs mellan vuxennärvaron i "verkligheten" och den på nätet. På skolorna är vi väldigt noga med att det ska finnas vuxna ute på varje rast. Det ska vara utbildad personal på fritidshemmet och på fritidsgården. Om vi får veta att det finns platser på skolgården eller i korridorerna där elever kränks, ser vi till att ha extra uppsyn över just de områdena.
MEN vad gör vi vuxna på nätet? Vi flyr fältet (okej, lite drastiskt kanske...), men vi har abdikerat detta område för att vi kan för lite om det. Vi har missat poängen ganska mycket tror jag. Vi kanske inte behöver kunna mest? Tänk om bara vår närvaro och vårt intresse för vad som händer ute på Internet kan få barnen/ungdomarna att känna sig tryggare och vilja diskutera mer med oss om det de upplever? Kanske vår blotta närvaro kan få de som kränker att hejda sig lite?
Äsch, så enkelt är det ju inte, det fattar till och med jag, men det kanske finns ett korn av sanning i det?
Jag tror inte att en kontroll över barns närvaro på internet är något som hjälper. Vuxennärvaro för att hindra barn från aktiviteter de önskar att göra kommer bara att driva dem till en plats de vuxna inte hittar till. Internet är alldeles för stort för en mindre grupp personer att övervaka.
SvaraRaderaInternet överhuvudtaget kräver en ny approach till uppfostran. Det sätter frivillighet och en djupare förståelse för sina egna handlingar i ett mycket större fokus än lydnad. Där tror jag att skolan kan göra mycket. Kan man på allvar få elever att förstå rätt och fel i social interaktion behöver man inte kontrollen längre. Men å andra sidan är jag antagligen lite partisk när jag argumenterar för etik som skolämne :-)
Du har missat poängen! Det handlar inte om övervakning utan om närvaro. Dessutom kan vi uppfostra i alla sammanhang. Etik som skolämne har vi redan i o m värdegrundsarbete.
SvaraRaderaDu måste tänka att jag arbetar med de allra yngsta eleverna i skolan - de behöver stöd av vuxna, det handlar inte om övervakning och lydnad!